Nu är vintern här med utmaningar för både trafikanter och väghållare. På LBC Frakt är medarbetarna redo att tackla väder och vind för att hålla vägarna körbara. Så hur går det egentligen till, och vilket material används? David Simonsson, platschef på bergtäkten i Bråtebäcken, berättar mer om arbetet bakom att säkra vintervägarna.

Material och metoder för halkbekämpning

Fortfarande kan uttrycket ”att sanda” vägarna förekomma, men det var längesen just sand användes för halkbekämpning. Vilken sorts material som används och var avgörs inte av vädret, utan snarare av vägens egenskaper och hur den används. På motorvägar och andra större vägar används salt som smälter undan isen, och på övriga vägar är det makadam och väggrus, där det senare används mest på grusvägar.

Makadam är sten som krossats och sorteras till mindre fraktioner, eller storlekar i vardagligt tal. De kantiga ytorna gör att materialet fäster bättre mot is och snö och inte rullar av eller försvinner bort som runda gruskorn kan göra. På cykelbanor är det kubicerad makadam på 2-5 mm som används, bearbetad för att minska risken för punkteringar.

Makadam har fördelen att det kan sopas upp, sorteras och återanvändas nästa vinter. Och när grusvägarna hyvlas på våren återförs väggruset till vägbanan”, berättar David Simonsson.

Själva återvinningen sker i Bråtebäcken där ett eldrivet sorteringsverk fördelar materialet efter storlek. För att minska klimatavtrycken körs fordonen i Bråtebäcken på HVO100, ett biobränsle från förnyelsebara källor.

Planering och teknik

Inför vintersäsongen förbereds lager av salt, väggrus och makadam i en stor lagerbyggnad vid Bråtebäcken och på öppna ytor i bergtäkten. På avlägsna vägsträckor placeras material ut i förväg för att minska transporttiden när snön väl slår till. Och väderövervakningen är förstås mycket noggrann.

Jag kan nog säga att alla som på något sätt är involverade i vinterväghållning har de flesta väderappar som finns tillgängliga” säger David med ett leende. Och några kommuner har även tilläggstjänster direkt mot SMHI för att kunna följa vädret i realtid.

Förra vintern ställde fastfrusen snö till med problem, då vanliga plogar inte får loss snö- och ismassa när det väl satt sig i underlaget. I år har därför flera av LBC Frakts åkerier investerat i skopor med isrivarstål. Det sitter på baksidan av skopan för att skrapa vägen ren även under svåra förhållanden.

När det kommer till prioriteringar – som vad som plogas först – ser det lite olika ut från kommun till kommun. Oftast är det gångbanor, cykelvägar och bussleder som plogas först och villaområden sist. Motorvägar och större nätverk är det Trafikverket som ansvarar för.

Samarbete och allmänhetens roll

Halkbekämpningen sker i nära samarbete med kommunerna i området och andra aktörer. Inför varje vinter hålls möten för att planera insatser och säkerställa att rätt resurser finns på plats. Under snöfall och halka hålls kontinuerlig kontakt mellan alla inblandade parter.

David lyfter också fram hur allmänheten kan underlätta vinterarbetet:

Det är jättebra om släpvagnar, båtar och andra fordon flyttas bort från gatan inför vintern, och om man är snabb när plogbilen kommer – flytta gärna bilen och parkera om på den plogade sidan. Det uppskattas mycket av maskinförarna.

Annars är trånga stadsmiljöer en utmaning för snöröjarna. Tidigare fanns fler öppna ytor, men ju tätare kvarteren blir desto svårare är det att samla ihop snön. Ofta måste den tas bort direkt och lastas upp på flak. Runt om Karlstad-området samlas snön ihop och tippas i Bråtebäcken. Förra året blev den gigantiska snötippen över 5 meter hög.

Stor yrkesstolthet

Att snö engagerar råder det inget tvivel om. Bland medarbetarna är ansvarstagandet stort och hjärtligt, eftersom framkomliga vägar är så viktigt för att samhället ska gå runt.

Jag vill säga att alla som håller på med vinterväghållningen tycker att det är roligt och har en stor portion yrkesstolthet”, säger David. 

Arbetet sker dygnet runt och kräver både noggrannhet och engagemang – så ge gärna en uppskattande vink nästa gång du passerar en av halkbekämparna.